Bruttonationalprodukten (BNP) är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. Den beskriver storleken på ett lands ekonomi och hur den har förändrats över tid. Om vi tittar tillbaka i tiden kan vi se att svenskt näringsliv har haft både rekordår och kriser. I den här texten berättar vi mer om Sveriges näringslivs historia utifrån ett fokus på landets BNP.
BNPs påverkan på näringslivet
Totalt sett har den svenska ekonomin, eller Sveriges BNP, vuxit i stadig takt sedan 1950. Det året var summan av alla varor och tjänster i Sverige drygt 700 miljarder kronor mätt i dagens penningvärde. Det betyder alltså att storleken på Sveriges ekonomi mer än femdubblats. Men vi har också fått uppleva flera perioder då BNP ökat svagt, och i några fall till och med minskat. Det inträffar när tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. När färre personer vill konsumera det företagen producerar måste företagen anpassa sig till det genom att dra ner på sin produktion. Färre producerade varor och tjänster leder till att BNP växer långsammare, eller till och med minskar. Det här påverkar naturligtvis landets näringsliv.
Ny teknik
Över tid kan en rad nya faktorer väga in i Sveriges näringsliv. Intresset för att implementera ny teknik har växt både i Sverige och globalt. Detta kan innebära en serie förändringar inte minst inom produktionsverksamhet. Datorisering och automatiseringsteknik har genom historien visat sig bära på en rad nya utmaningar parallellt med större omsättning. Ytterligare någonting som i snabb takt tar sig ut är kryptovalutor och nya ekonomiska funktioner. Vi har tagit upp ämnet kryptovalutor här och bevakar ständigt progression inom detta intressanta fenomen.
Sveriges näringslivs historia
Vid andra världskrigets slut 1945 behöver raserade delar av Europa byggas upp igen. Eftersom Sverige inte har deltagit i kriget fungerar industrin och går nu på högvarv för att möta efterfrågan på till exempel maskiner, transportmedel, skog och malm. Särskilt under första halvan av 1960-talet har Sverige mycket hög BNP-tillväxt, i genomsnitt cirka 5 procent per år. Det brukar kallas för “rekordåren” i svenskt näringsliv. Men på 1970-talet går ekonomin sämre och vi får svårare att konkurrera med andra länder om handeln. Priset på olja stiger kraftigt på grund av internationella konflikter. Detta tillsammans med snabbt ökande löner gör att det blir dyrt att producera och gör att svensk industri drabbas av en kris. Krisen påverkar hela landets näringsliv. Under den andra hälften av 1990-talet blir Sveriges ekonomi bättre och banksystemet blir stabilare. Kring år 2000 finns det en stark framtidstro på it-sektorns framtid. Men bolagen lever inte upp till de höga förväntningarna och bubblan spricker. Aktierna rasar i värde och många it-företag går i konkurs, vilket leder till en