Kryptovalutor är en slags digital valuta som är framtagna för att vara säkrare än traditionella valutor samt, i många fall, helt anonyma. Dessa kryptovalutor associeras med den del av internet som använder sig av kryptografi, det vill säga en process för att konvertera läslig information till en nästintill oknäckbar kod, för att spåra överföringar och köp.
Kryptografi är dock ingen ny teknik, utan började användas redan under andra världskriget som ett sätt att säkra kommunikationskanaler. Denna teknik har dock utvecklats under den digitala era vi lever i, och har nu blivit ett sätt att säkra kommunikationskanaler, information och kryptovalutor. Bitcoin, som var den första kryptovalutan att dyka upp, skapades 2009 och är fortfarande den mest kända av kryptovalutorna. Under det senaste årtiondet har antalet kryptovalutor ökat kraftigt och numera finns över 900 sådana tillgängliga på nätet.
En del har redan handlat på sig kryptovalutor och gjort stora vinster. De som var tidigt ute och köpte Bitcoins kan idag sälja dem till ett mångdubbelt dyrare pris än vad de köpte för. Delvis är den digitala valutan, kryptovalutan, alltså en spekulativ valuta. Samtidigt menar vissa att kryptovalutor är framtiden – om inte imorgon, så om några decennier. Skulle de slå igenom i större utsträckning skulle det även kunna skapa stora samhällsekonomiska förändringar. Ett exempel är avsaknaden av skatt, då det helt enkelt kommer bli svårare rent praktiskt att få in den från ett lands medborgare.
Bitcoin
Historien kring kryptovalutor tog sin början med bitcoin, som skapades av japanen Satoshi Nakamoto. Satoshi försvann ganska tidigt från allt som hade med bitcoin att göra. Hans riktiga identitet är än idag okänd. Innan han lämnade det han skapat skaffade han sig en miljon bitcoins, vilket i skrivande stund (aug 2017) skulle kunna säljas för flera tiotals miljarder.
Kryptovaluta växer snabbt
Många har på kort tid insett fördelarna med att handla med kryptovalutor. Idag används de huvudsakligen i spekulativa syften, men allt fler börjar använda valutan i daglig handel. Internationellt avlöser nyheterna varandra. Vad gäller Sverige är det ett antal fysiska butiker som accepterar bitcoin, även om utvecklingen har gått lite långsammare fram här i jämförelse med många i andra länder.
Då bitcoin inte är knuten till någon särskild nation, samtidigt som den är helt virtuell, slipper du växlingsavgiften som annars kommer vid köp av valutor. Det är enbart växlingskursen till bitcoin som tillkommer. Lägg därtill den ökade säkerheten vid köp online och du har två fördelar som bidragit till att kryptovalutor, och då framförallt bitcoin, växer och av många förväntas fortsätta växa snabbt framöver.
Anonym betalning
I Bitcoins tidiga stadie både kritiserades och hyllades valutan för sin anonymitet. Att transaktionerna inte kunde spåras ledde dock till att det blev ett sätt för de som sysslade med olaglig handel att tvätta pengarna. Det kan i dagsläget dock konstateras att anonymiteten har naggats i kanten. Bitcoinbörsen BTCX måste till exempel sedan 2015 lämna ut information om kundernas transaktioner till Skatteverket. Detta efter att myndigheten begärt tillgång till transaktionshistoriken för de konton som är anslutna till BTCX.
Goobits, som äger börsen, menar att det här riskerar att röja tusentals användares anonymitet utan deras vetskap. Beslutet innebär nämligen att Skatteverket ges tillgång till den unika kod som alla bitcoin-plånböcker har, något som gör det möjligt för Skatteverket att spåra alla plånböckers transaktionshistorik och framtida aktivitet.
Altcoins, Ether och ICO
Mycket av texten ovan har handlat om bitcoin, då det är den största kryptovalutan i dagsläget. En valuta som allt fler visar entusiasm för är Ether. Ether är valutan kopplad till Ethereum, som är en blockchainbaserad open source-plattform. Open source innebär att källkoden är öppen och att vem som helst kan gå in och läsa hur plattformen är uppbyggd, precis som bitcoins. Ether är inte minst omtyckt bland utvecklare, men även bland dem som värnar öppenheten.
Ethereum som plattform kan komma att användas för en rad olika syften. Förutom som kryptovaluta finns det till exempel möjlighet att upprätta smarta kontrakt mellan personer eller att använda plattformen för crowdfunding. En del spekulerar i att Ether och Bitcoin kommer att finnas sida vid sida och fylla olika funktioner. Ethereum utvecklades under 2015 och är den näst mest populära och värdefulla kryptovalutan. Dess marknadsvärde uppgick i juli 2017 till 18 miljarder dollar, vilket motsvarar 154,5 miljarder kronor. Ethereum har dock haft en knackig resa – efter en stor incident 2016, då valutan hackades, delades den upp i två separata valutor. Dess värde har på senare tid varit så högt som 400 dollar och så lågt som 10 cent.
Hur fungerar kryptovalutor?
Kryptovalutor använder sig av en decentraliserad teknik som gör det möjligt för användarna av valutorna att göra säkra betalningar och lagra pengar utan att behöva uppge sitt namn eller gå genom en bank. De drivs av en offentligt distribuerad huvudbok som kallas “blockchain”, vilket är en förteckning över alla överföringar. Denna innehas och uppdateras av användare av respektive valuta.
Enheter av en kryptovaluta skapas genom en process som kallas för mining. I samband med denna process används datorkraft för att lösa komplicerade matematiska problem som genererar mynt. Användare kan även välja att köpa valuta från mäklare för att sedan förvara och spendera denna med hjälp av kryptografiska plånböcker.
Vad säger Skatteverket om kryptobörsen?
En del som spekulerar i vad bitcoin och andra digitala valutor kommer att innebära framöver, menar att det kan bli svårigheter att dra in skatt. Dessa spekulationer sker dock ofta under förutsättning att transaktionerna är anonyma. Många menar att Skatteverket, politiker och andra makthavare kommer sätta tillräckligt motstånd för att förhindra detta. I Ryssland är bitcoin till exempel förbjudet – vilken väg Sverige och Västvärlden tar i frågan återstår att se.
Enligt Skatteverket kan ett köp av varken bitcoin, ether eller andra digitala valutor likställas med köp av en utländsk valuta. Av den anledningen ska de försäljning av dem kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om Andra tillgångar.
Digitalvalutor är inte momspliktigt
I ett uppmärksammat fall 2016 konstaterade Högsta Förvaltningsdomstolen att handel med bitcoins och andra digitala valutor inte är momspliktigt. Domen kom efter att en man avsåg bedriva handel med bitcoins och kontaktade Skatterättsnämnden för att få besked huruvida handeln var momspliktig eller inte.
Affärsidén gick ut på att han köpte in bitcoins direkt från företag och privatpersoner för att sedan sälja dem på elektroniskt vis via sin webbsajt. I praktiken skulle det alltså komma att fungera som en växlingssida.